Addendum

*In the rearview mirror*

I am back home now. Surreal, but nice. And very very familiar.
The moment I landed on Swedish soil again I just had the biggest smile and a nervous feeling about it all. I was also happy to actually land, since my flight to Heathrow ended in a little drama. We had lost parts of the nose wheel (which us passengers didn't know luckily) and the pilot wasn't really sure how bad it was. All this told to me by the steward as we were waiting for the airport bus..
As the sliding doors on Stockholm ARN opened, I stepped out to meet dad. But my two pirates were also there to my surprise, with flowers and pirate flags!! I think I just let out a scream and ran towards them, trying to capture it on film. Haha. The Japanese in me never rests.

After chatting away in my flat with Sara and Lisa it was time to go to Street Bagel Cafe, where we said our goodbyes just before I left for the airport 18 weeks earlier. Hanna joined us and it was great to be back, actually being abl to talk without webcams, msn-windows and bad internet connections.

Then it was time for dinner at my sisters. Dad picked me up and as we got closer to Folkungagatan the butterflies in my stomach just wouldnt keep still. I was gonna se Dolly again!
Would she remember me? Be happy or shy?
As I rang the doorbell I heard Ola tell Dolly that I was coming. And I could hear her shout.
When I stepped in she came running towards me, shouting "Katta! Katta!" smiling and giggling. Amazing little girl!

Anyway. The days after I came home have meant at least ten trips to the attic, carrying the contents of my flat back down from the attic in boxes.
I have also been to job interviews and trying to contemplate and sum up what I've actually just been through.

It's still hard to have perspective. But I thought I'd present some trivia.

During the past 4,5 months I have visited 4 countries and 33 different cities, towns, islands and villages.

I have boarded 11 different flights, and had at least 25 square meals onboard these flights.

I have spent 54,5 hours in the sky. The single longest trip was from Bangkok to London, 12 hours and 50 minutes.

At my turnaround point I was 17000 kilometres from home (Auckland, NZ).

I have covered a total of 42999 kilometres stuck in an airplane and who knows how many k's by bus, car and boat.

I have spent the night in roughly 35 different hostels, beachhouses, bungalows, cattle boats, monkey class buses and even a Rathole!

I have fought for my bedspace with termites, cochroaches, spiders, gecko's, rats, backpackers and bedbugs.

I have tried some new food, the most exotic being kangaroo meat, that Isaac managed to make eatable after I accidentally boiled it in the microwave oven. Kudos!

I have swum in the South Pacific Ocean, the Tasman Sea, the Pacific Ocean, the Andaman Sea and the Gulf of Thailand.

Yes, I am very happy to have done this trip. To have seen the things I've seen, met the people I did, and done the things I've done.
The most memorable activity is the dolphin swim in Kaikoura. And feeding Kookaburras. And diving on the Great Barrier Reef as well as off Koh Lanta. It is impossible to choose actually.

The last dinner on Khaosan Rd. Pad Thai with egg. 25 B.


We celebrated with a glass of wine on Suvarnabhumi Airport.


I'm trying to say some wise words. But it's just crazy talk I reckon!

Getting closer to Sthlm/ARN...

Landing!

A helpful man, however with no photographing skills, took this before I was to go through customs...

Dolly liking her new fisherman pants!

THANKS FOR TRAVELLING WITH ME!!

All my bags are packed...

..I'm ready to go..tror jag.

Nu när resan närmar sig sitt slut så känner jag ett visst behov av summering och avrundning. Men det är svårt att samla de senaste 4,5 månaderna i ett enda blogginlägg. Och framförallt eftersom jag fortfarande har en kort del kvar. Jag befinner mig fortfarande i semesterläge och har nog inte riktigt förstått att jag faktiskt gjort planer för helgen. I Sverige. Med alla de jag saknat så mycket.

Exotiskt så det förslår.

Det finns såklart höjdpunkter och lågvattenmärken med resan. Turligt nog har ingenting jobbigt hänt hittills, om jag räknar bort att någon med nyårslöften stal mina joggingskor under första bussresan i Thailand, så det kan bli en munter summering när jag väl är hemma igen. Jag och Lina har försökt klura ut någon slags topplista för våra respektive resor, som ju flätades ihop!

Jag ska inte ge mig på den ambitiösa summeringen nu, men inom kort kommer lite facts och stats från mina senaste månader. Kan inte riktigt begripa att det snart är över!

Igår fick jag och Lina iaf till lite sightseeing (trots att vi var småträtta efter en helkväll på Khaosan Rd) och vi fick mer än vi betalade för när vi hamnade, helt ovetandes, mitt i avskedsceremonien för kungens syster, som gick bort den 2 januari. Vi försökte komma in i palatset och templet men fanns oss stående på en avspärrad gata med tusentals svartklädda thailändare. Efter viss förvirring (här i Thailand jobbar man ju inte så mycket med information om vad som pågår) fick vi klart för oss att templet var avstängt och att det berodde på att självaste knugen var därinne och tog farväl av sin syster. Och det visade sig att han lämnade tempeområdet genom just den port som vi stod vid. Så, Lina fick minsann se Kungen och hans fru Drottningen på nära håll, vinkandes från en bil. Jag? Jag var upptagen med att plåta i vanlig ordning och lyckades få med allt av bilen utom just kungen. Men chauffören är också en viktig person.

Templet var otroligt vackert och vi gick runt ganska länge och tittade på allt guld och de otroliga statyerna och utsmyckningarna. Väldigt fascinerande.

Efter det gick vi och kompletterade vår flygvikt på Khaosan Rd, tyckte väl att väskorna var lite för lätta. Lina kommer nog få chartra ett eget plan på vägen hem! Vi åt sen en riktigt god middag på en parallellgata innan vi återvände till vårt lyxiga rum för packning och filmkollande.

Idag ska vi, alldeles snart, checka ut och sedan lägga oss vid poolen. Lina ska hämta sina snygga kostymer och vi ska hämta ut reskläderna hem, som tvättats för den stora dagen. Sen är det bara att vänta. Och tänka. Och glädjas.

För nu gott folk. Är jag snart på hemmaplan igen om allt går väl!

Ja jisses.

Näe. Jag kan bara inte få fram mer. Jag är faktiskt stum...

Sista partykvällen på Khaosan...

Ooohhh, det närmar sig nu...

Nu är jag tillbaks i Bangkok igen. För sista gången denna resa och förmodligen på ganksa länge. Känns som jag har gjort denna stad nu, eller tja, omgivningarna runt Khaosan då. Och efter idag kan jag lägga till Chinatown på den listan.

Jag och fina Lina kom hit igår efter ännu en uppvisning i thailändsk reseplanering. Vilket innebär försenad buss, oförklarliga stopp, service som görs efter resan påbörjats, exempelvis fylla luft i däcken, vi misstänker att det inte har läst avsnittet om förutseende åtgärder i körkortsteorin. Däckfyllandet föregicks f.ö. av en väldigt intressant sväng på motorvägen, där chauffören helt sonika körde över på andra sidan, la sig i vägrenen och tuffade på mot mötande trafik innan han svängde in på däckfirman. Såklart utan minsta förklaring varför. Dessutom kom han ju på att hans kusiner inte hade fått sin dagliga busslast lite försent, så vi svängde av motorvägen, körde tillbaks 15 minuter och fick äta överprisade oreos. Bara för att.
Nåja. Efter grisbåtar, nattbussar och sömnlösa sjukdomsnätter på div transportmedel är vi ganska härdade och tröstade oss med att det ju iaf var sista turen för denna gång. Och nästa gång ska vi inte vara backpackers i Thailand. Vi ska hyra limo och cruisa runt. Och bo i termitfria lyxbungalows.

Veckan på Koh Mak var obeskrivligt underbar. Ett av väldigt få kvarvarande paradis, som dock tysken Claus (som bott där i 7 år och källsorterar) berättade för oss håller på att säljas ut snabbt och bebyggas. Som alla andra ställen. Vi var helt hänförda första dagen (och resterande 6 dagar) över tystnaden, lugnet, stränderna fulla av palmer, som alla stränder en gång sett ut, och inga strandbarer vägg i vägg, serverandes buckets. Bara en fin liten gunga från en palm, som snabbt blev vår favorit i solnedgången med en eftermiddagsöl i handen.
Personalen på Baan Koh Maks beachcafe var väldigt om sig och kring sig över att vi mest läste hela dagarna, aldrig gick till baren på kvällen (vi insåg en kväll, när vi var borstade och nattade, att klockan var 20:45. Vi skämdes lite innan vi släckte lampan o somnade) och framförallt försökte de få oss att göra någon slags aktivitet, kajak eller moppe eller dagstur med snorklig'ng. Men vi låg under vår kokospalm och luktade på sandflugorna och var såååå lyckliga.

Det blev en lam partykväll med två hyperaktiva och ack så roliga engelsmän som jobbade i tokyo för British Council. Det verkar vara det lökigaste jobbet i världen, så det ska vi söka när vi kommer hem. TIllsammas med brittiskt medborgarskap!

När de hade åkt och lämnat endast sina strandmadrasser till oss så tog vi det lugnt igen. Men vi hyrde cyklar en dag och jäklar vad vi jobbade. I 35 graders hetta, och med livet som insats kastade vi oss ut i djungeln till ö-hundar, ormar och elaka mygg för att se vad ön hade att erbjuda. Ett tempel (nåja, en buddhafigur i en stor sal), en paradisstrand (en till) och lite annat smått och gott.
Vid tolv var vi nästan slut och promenerade tillbaks via stranden och åt lunch till applåder från cafepersonalen.

Idag har vi återigen kastat oss ut på äventyr, men i Chinatown denna gång. Jisses, det är inget för personer med stor integritetszon eller kitschallergi. Som tur är har vi ingetdera och njöt av att spendera våra absoöut sista slantar på massa fina saker.

Ikväll ska vi ta ett glas vin nånstans, äta gatuståndsmat på khaosan (4 kr för en superb Pad Thai) och sen förbereda oss för morgondagens äventyr som inklderar flytt till D&D Inn med poolen, besök till palatset och Thailands största tempel.
På måndag ska vi bara löka vid poolen innan vi beger oss till flygplatsen.
För sen är min långa resa över. Och hur det känns har jag inte kunnat sammanfatta ännu.
Jag får återkomma med det när jag fått verklighetskontakt igen.


Vår första smak av paradiset. Slow boat till Koh Mak.


Ja. Pedikyr är inget backpackers jobbar med.

Vi fick blommor när vi hämtades från piren!

Bungalowen. FÖrutom en tokstor spindel var det nog den minst djurbesökta. Och med ett badrum att dö för!

Världens bästa ljugarbänk, från vilken vi såg solen gå ner.

Kvällsprommis. Med sanden mellan tårna.

ännu en solnedgång.

Gummitillverkning

Thailändska poliser jobbar i en låda.

Mmm. Mak betyder kokosnöt förresten.

Lina testar torkad squid!

Chatchai, ägaren och Boy, hans lillebror bjöd på middag och öl näst sista kvällen.

Chin, vår lekkamrat sista dagen.

På väg från Koh Mak.

Definition of paradise

We are a bit pre-occupied right now, doing nothing on a crusoe island. We will check in later once back in busy bangkok!

To most of you, see you soon!

Vi ar lite upptagna just nu med att gora sa lite som mojligt pa denna paradis-o. Vi aterkommer nar vi ar tillbaks i stressiga Bangkok!

Ses snart!!